måndag 15 november 2010

Stackars Mona

Så här lite drygt ett halvt dygn efter Mona Sahlins avgångsbesked börjar det liksom landa lite. Och visst känns det lite tomt, redan, hon har ju på något sätt alltid funnits med.

Jag har förvisso många gånger haft synpunkter på vad hon tyckt tänkt gjort och sagt, t.ex. är det oerhört märkligt att en statsministerkandidat inte har större respekt för Vallagens förbud att kampanja i anslutning till röstmottagningsställe (Kap 8, § 3), men just nu går mina tankar till Mona personligen. Det kan inte vara lätt att vara den första partiledaren någonsin som inte fått chansen bli statsminister och dessutom vara kvinna. Alla hennes manliga företrädare har suttit minst ett decennium, i såväl uppgång som nedgång, men själv petas hon vid första valnederlaget. Undrar hur länge det dröjer innan man vågar välja en kvinnlig partiledare igen…

Det är förvisso inte konstigt att man inom rörelsen är besviken över valnederlaget, men det är sannerligen inte enbart Monas fel. Som ex. Björn Sundin skriver har hon tydligt visat att ”laget är större är jaget”, vilket torde innebära att många flera huvuden skall rulla. Om ens några…

Hur som helst är det ett sorgligt slut på en stormig politisk karriär, det kan jag säga utan minsta tvekan eller ironi!

måndag 18 oktober 2010

Riksdagsovana ellar statement?

En något kortare version publicerades på dagens NA Debatt under rubriken "Partier förväntas agera civilicerat".
---------------
Jag förutsåg redan innan talmansvalet ägde rum att det skulle efterlämna en något besk bismak, vilket det också gjorde. Men inte nog med det, Sverigedemokraterna nöjde sig inte med denna markering, de valde även att skämma ut sig (inte alla men många) vid gudstjänsten strax innan Riksmötets högtidliga öppnande.

Ja, SD:s första dagar i Sveriges Riksdag bådar inte gott för framtiden. Det farsartade talmansvalet kan man inte ha några formella synpunkter på, de är i sin fulla rätt att lägga egna förslag, men vill de framstå som seriösa måste de vara mer sansade i sina kommentarer/analyser till det som sker. Att bortförklara sitt obefintliga inflytande i detta fall med att de två uteblivna rösterna (Bodström/Höj Larsen) skulle vara en medveten strategi från de rödgröna är bara löjligt. Var och en har ansvar att axla det förtroende som väljarna gett dem och är man inte på plats får man skylla sig själv!

När det gäller deras respektlösa demonstration i samband med Riksmötesgudstjänsten är jag egentligen inte förvånad. Jag trodde faktiskt att de skulle ogilla den, men det var psalmvalen jag trodde de skulle reagera på, inte predikan. Men oavsett detta är det inte OK att protestera på det sätt man gjorde, skandal och etikettsbrott är mycket passande ord i sammanhanget. Att som Örebroaren Julia Kronlid (SD) försvara partikamraternas agerande, även om hon själv satt kvar, med att media vinklar det fel håller inte. Jag, och säkert många med mig, har läst predikan i efterhand och som kristen kan jag konstatera att den präglades av kärleksbudskapet och allas lika värde, något som väl kan sägas vara kärnan i det kristna budskapet. Kan man inte ta det och kan man inte hantera kritik då är frågan om man ens har i riksdagen att göra?!

Jag ifrågasätter inte mer än var tjugonde väljares rätt att rösta som de vill, även om jag inte delar deras åsikter, Voltaires ”Jag avskyr dina åsikter men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem” är en mycket viktig ledstjärna, men jag förväntar mig av våra folkvalda (i alla partier) att de kan agera på att ansvarsfullt sätt och bete sig respektfullt och civiliserat även om de inte alltid till fullo gillar det som sägs!

Jag hade nog hoppats att detta skulle visa sig vara utslag av riksdagsovana och att de skulle lära sig att ta det ansvar man kan förvänta sig av en folkvald men det verkar inte så. Enligt Expressen (ännu ej publicerat på nätet) har de svårt att passa tider och när de väl är på plats säger de inte ett ord. Men jag är optimist och hoppas fortfarande att dessa första veckor trots allt kan fungera som en läroperiod och att de lär sig successivt vad som gäller och vad som krävs. annars lär det bli en rörig mandatperiod och det hoppas jag verkligen att vi slipper!

måndag 4 oktober 2010

Talmansval med besk bismak!

Om knappt en timme inleds riksdagsåret, med upprop och talmansval. De flesta av oss skulle nog önska en annan valutgång och en annan sammansättning av riksdagen, men det är bara att gilla läget. Vi kan tycka vad vi vill om SD men drygt 1/20 väljare attraheras uppenbarligen av deras politik, åtminstone så pass att de är beredda att rösta på dem, och det måste vi respektera.

Att S valt att utmana Alliansens talmanskandidat, sittande talman Per Westerberg, innebär att SD omedelbart kommer att få ett avgörande inflytande i Riksdagen, något som båda blocken varit väldigt tydliga med att de inte vill medverka till. Men den situation som valjarna satt oss i mäste nu hanteras och jag hoppas att det kommer att ske så smidigt som möjligt.

S har så klart all rätt i världen att agera på det sätt de gör, men att i valrörelsen gå ut och så extremt tydligt distansera sig från SD genom att lova att ALDRIG (under några som helst omständigheter) göra sig beroende av SD, för att sedan vid första bästa tillfälle göra just det, är inte särskilt trovärdigt.

Å andra sidan kommer inte heller Per Westerberg att kunna väljas utan stöd av en eller flera av oppositionens (inkl SD) ledamöter. Så oavsett hur det går om ett par timmar så kommer detta riksmötes första sammanträde att lämna efter sig en mer eller mindre besk bismak...

lördag 4 september 2010

Ta väl hand om RIm!

Efter att ha vaknat upp till den tragiska nyheten att den svårt sjuka och avvisningshotade Rim Al-Amir avlidit blott 2,5 år gammal, och efter en stiftsfest i bönens tecken kommer här en något tafflig men ärlig bön:

Gud, ta väl hand om Rim och inneslut henne i din kärlek. Var också med hennes familj, hennes mamma och systrar som lämnats ensamma i längtan och saknad. Var med dem i denna svåra stund.

Gud, du vet hur de har haft det, bättre än någon vet du vad den kamp de fått utkämpa mot såväl dem svåra sjukdomen som svenska myndigheters ovilja att ge dem en trygg och stabil tillvaro, inneburit för familjen.

Du vet också vilken kamp de nu har att utkämpa. Rim är död men utvisningshotet kvarstår. Herre låt dem få den frid och ro de behöver för att kunna bearbeta detta svåra och så småningom bygga vidare på ett nytt liv, utan Rim.

Du vet vad som är bäst för dem, men är det din vilja att de ska få stanna i Sverige så låt dem få det beskedet snarast så att de slipper ha det oket hängande över sig. Är det din vilja att de ska skickas tillbaka så låt dem få den lugn och ro de behöver för att hinna landa innan de tvingas vidare.

Ja, Herre, bara du vet vad som är bäst jag överlåter det helt i dina händer och hoppas att allt ska lösa sig till det bästa för familjen snarast.
AMEN

fredag 3 september 2010

Val - så går det till!

Inför valet den 19 september har alla som har rösträtt fått ett röstkort hem i brevlådan:



Detta är en viktig handling och något man måste ha med sig när man röstar. Har man tappat bort det eller glömt det hemma om man reser bort kan man få ett nytt genom att ringa valnämnden i sin kommun eller kontakta rådhusets reception för att få ett nytt.

På röstkortet står vilka val du har rätt att delta i:



Där finns också information om vilken valkrets du tillhör samt vilken vallokal just DU ska rösta i. Väljer du att förtidsrösta kan du göra det i vilken förtidsröstningslokal som helst, inte bara det som står på ditt röstkort, det är bara förslag.

När du bestämt dig för hur du ska rösta kan du också välja VEM du vill rösta på genom att sätta ett kryss framför den kandidatens namn (OBS bara ETT kryss är tillåtet):


Jag har medvetet valt att använda baksidan av en valsedel och krysset är satt slumpmässigt. Detta för att undvika samma "misstag" som jag beskyller sossarna för.

När du så bestämt dig för hur du skall rösta tar du med ditt röstkort och din legitimation till förtidsröstningslokalen/vallokalen för att rösta. Har du inte med valsedlar hemifrån finns det där. Där finns också valkuvert och i dessa skall du stoppa i dina valsedlar och klistra igen dem. Detta görs bakom gröna skärmar för att garantera valhemligheten, dvs din rätt att hålla din politiska hemvist för dig själv.

torsdag 2 september 2010

Röstskolan egentligen förtäckt röstfiske?

Det är såklart jätteviktigt att väljarna vet hur det går till att rösta och om de saknar den kunskapen får möjlighet att lära sig det. Men det måste ske på ett objektivt sätt och inte av en riksdagskandidat med personvalskampanj, såsom skedde vid ”röstskolan” i Vivalla igår. Det hjälper inte att hon nämner övriga partier eller pekar på valhemligheten. Bara det faktum att det är ett inslag i en personvalskampanj gör det ju tveksamt.

Jag tvivlar inte på att att de som lyssnade är kapabla att bilda sig en egen uppfattning, göra sin egna val och fatta sina egna beslut, men för att kunna göra det måste man ju ha en bred och bra information och kunskap att luta sig mot, annars är det omöjligt att göra att upplyst val!

Om en riksdagskandidat, flankerad av sosse-rollups och uppbackad av partiledaren, berättar hur man röstar och sedan tillsmmans med partiledaren tar med sig de som vill till vallokalen ett stenkast bort, så krävs det nog att man är VÄLDIGT upplyst och informerad för att man ens ska fundera på att rösta på något annat parti. För ärligt talat, det svåra är ju inte att rösta (det kan man få hjälp med på vallokalen om man behöver), det svåra är ju att bestämma sig för vilket parti men ska rösta (och om man vill, vilken kandidat). För mig tog det ett par veckor när det begav sig…

Så att påstå att detta var något annat än förtäckt röstfiske är inte seriöst!

Läs också detta

onsdag 1 september 2010

NU börjar valet - på riktigt!

Idag börjar förtidsröstningen och även om man inte måste hänga på låset till förtidsröstningslokalen så är det viktigt att ta ställning och rösta.

Det är nu bara 18 dagar kvar till Folkpartiet och Alliansen får fortsatt förtroende att regera Sverige - i 4 år till. Men då krävs DIN röst - senast 19 september!!!

onsdag 18 augusti 2010

Tack Carin och Ilja!

Jo, jag menar det, jag är verkligen glad att dessa leddande socialdemokrater så tydligt visar vart skåpet ska stå. Eller rättare sagt var och hur livspusslet ska underlättas. Det hela blir inte sämre av att man görr en logisk kullerbytta modell värre (tack Fredrik Malm för kloka synpunkter). Hur kan det vara fel att få hjälp med vardagspusslet på hemmaplan men helt rätt att få hjölp med (en del av) dessa tjänster i anslutning till tunnelbanan? Vi andra då? Vi som inte bor i Stockholm eller ´åker kollektivt? Varför ska inte vi kunna ha samma valmöjligheter som huvudstadsborna?

Detta och Miljöpartiets vansinniga förslag om att förbjuda köpcentrum, visar på vilken vansinnig politk oppositionen driver. Därför detta tack till S-företrädarna. Ju tydligare ni blir desto större chans till omval för Alliansen!

torsdag 12 augusti 2010

Dagens debatt i Nerikes Allehanda

Den senaste tiden har svårt sjuka Rim Al-Amirs öde engagerat och berört. Med rätta! Bara den som saknar empati kan tycka något annat. Tyvärr verkar många vilja göra det enklare än det är. Att flickan är svårt sjuk och i stort behov av kvalificerad vård råder det väl ingen tvekan om, men om de lagar och det regelverk vi har inte tillåter att hon stannar så ska hon heller inte få det.

Är man kritisk till beslutet ska man agera utifrån det system vi har. Det är inte Migrationsverket som ska ”hängas” utan lagstiftarna (riksdagsledamöterna) som ska uppmärksammas på problemet så att vi kan få en ändring till stånd.

Att varken barnkonventionen, som Sverige skrev under för ganska exakt 20 år sedan, eller undantaget om ”särskilt ömmande omständigheter” räckt kan jag hålla med om känns märkligt. Man kan verkligen undra om det är till lilla Rims bästa att flytta henne i det tillstånd hon befinner sig. Är det ens medicinskt möjligt? Man kan också fråga sig om man genom detta beslut garanterar hennes ”liv överlevnad och utveckling” vilket barnkonventionen också kräver. Räcker det att det finns vård i hemlandet, även om det kostar?

Jag har inte tillräcklig kunskap i detta enskilda fall för att kunna göra en kvalificerad bedömning, men enligt Migrationsverket är fallet inte tillräckligt ömmande eller dessa barnkonventionens krav tillräckliga för att låta dem stanna.

Jag är den förste att beklaga att denna situation uppstått men vill man försöka påverka får man göra det på rätt sätt och till rätt instans. Jag vill därför uppmana dig som läser detta att inte bara delta i manifestationen den 14/8 utan också ägna motsvarande tid (minst) åt att kontakta din riksdagsledamot (oavsett parti) eller på annat sätt (ex. genom insändare) försöka påverka den lagstiftning du ogillar.

Jag vill inte gå lika långt i min kritik mot Lennart Bondesson som min partikollega, en del formuleringar är lite väl drastiska, men nog borde Bondesson med sin erfarenhet och kunskap om systemet veta bättre. Även han borde rikta sin kritik åt rätt håll, kontakta sin riksdagsledamot och/eller andra personer som arbetar med dessa frågor, och inrikta sitt budskap vid manifestationen mot dessa istället för mot den myndighet som är satt att genomföra de regelverk som finns!

Eftersom den bild som getts oss i media visar att det är en svår situation flickan befinner sig i och det verkar finnas fara för hennes liv om behandligen avbryts för att möjliggöra en flytt vill jag avslutningsvis uppmana Migrationsverket att pröva möjligheten att ge familjen ett tillfälligt uppehållstillstånd tills flickan mår bättre.
Karin Forsling
Folkpartiet

lördag 7 augusti 2010

Slöja eller inte slöja - det är frågan?!

Nu har debatten kring heltäckande slöjor dragit igång i Sverige också, sedan Jan Björklund lyfte frågan om att förbjuda Burka och Niqab i klassrummet i sitt senaste nyhetsbrev. Vissa är helt emot och anser det vara oliberalt att införa förbud I lagstiftningen, medan andra menar att det skall vara förbjudet på offentlig plats överhuvudtaget.

Det kan verka enkelt, som svensk ser man det gärna som förtryck eller som tvång, medan de själva ser det som en religiös symbol och något man klär sig i för att öka sin gudsmedvetenhet. Givet detta skulle vi med detta resonemang, förbjuda religiösa symboler med motivering att det är förenat med ett tvång, även förbjuda korset eller frälsarkransen? Den är väl ändå en ganska absurd tanke?!

Såvida det inte finns legitima skäl att förbjuda sjölan på enskilda arbetsplatser, ex. säkerhetsskäl eller krav på kommunikation (som ex i skolan). Att hävda att man hör om en person är glad ledsen arg upprörd etc. håller inte eftersom mycket "grammatik" sitter I ansiktet, men att införa ett generellt förbud är inte rimligt. I så fall skulle vi som sagt behöva förbjuda alla typer av religiösa symboler, annars blir det ju diskriminering.

Därför vore det bättre att låta detta hantera av de enskilda arbetsgivarna/skolan och de anställda/eleverna att komma överens om hur man vill ha det på just sin arbetsplats eller i sitt klassrum!

lördag 17 juli 2010

Debattartikel i dagens NA

Det är märkligt att Ung Vänster vägrar erkänna sitt misstag i samband med KD:s riksting där de delade ut förfalskade flygblad. I en debattartikel försvarar de istället sitt agerande med att det var en ”tydligt modifierad version” av KD-loggan och att det borttagna t:et i partinamnet ”torde utgöra en fundamental skillnad för den läskunnige”.

Jag har varit inne på den hemsida man hänvisar till och tittat på flygbladet och visst är det en viss modifiering av loggan, men jag tycker nog ändå att det kan finnas en stor risk för sammanblandning åtminstone om man är stressad och inte tittar efter ordentligt. Jag vill också påstå att jag är i allra högsta grad läskunnig men vari den ”fundamentala skillnaden" består har jag mycket svårt att se. Tvärtom är det mycket lätt att tro att det är med ett T i partinamnet även om det inte är det. Jag är knappast ensam om att läsa hyfsat snabbt och inte alltid notera varenda bokstav. Tvärtom lär det vara vetenskapligt bevisat att man bara läser delar av ordet, sen kopplar hjärnan automatiskt resten av det, vilket innebär att det kan vara svårt att veta om det är med eller utan T!

Jag är inte kristdemokrat, men som Allianskollega tycker jag det är klart anmärkningsvärt att oppositionen sänker sig till så låga kampanjmetoder. Hade ni gjort detta med egen logga hade det varit betydligt mer fair play. Granska gärna Alliansens partier men gör det öppet och under egen logga. För debatt och diskussion är ett fundament i den politiska debatten och inget som varken kan eller ska ifrågasättas. Så fortsätt gärna att opponera, det är mycket riktigt er plikt, men gör det på ett schysst sätt!!!

Karin Forsling
Statsvetare och folkpartist

onsdag 14 juli 2010

Det är inte Littorin som ska förklara sig - det är Mellin!

Visst vore det bra om vi fick reda på varför förre arbetsmarknadsministern avgick, och det kommer vi kanske att få så småningom (när/om han känner att det är motiverat), men det är än mer angeläget att AB:s Lena Mellin förklarar sitt agerande.

Dagen efter att Sven Otto Littorin avgått antydde Aftonbladets Lena Mellin att det fanns graverande uppgifter som nog bidrog till det plötsliga avhoppet, men hon avstod publicering med motiveringen att han inte längre är en offentlig person. Detta uttryckte jag tidigare i veckan respekt för. Dock visade det sig att dessa antydningar om brott skulle resultera i en rad spekulationer, och blott två dagar senare publicerar aftonbladet, på rent skvaller, uppgifter om ett påstått sexköp.

Jag förstår inte vad som ändrats på dessa två dagar. Respekten för en icke offentlig persons rätt att inte solkas av smutsiga meidauppgifter hade i vilket fall som helst försvunnit. Därför tycker jag att Lena Mellin borde förklara sig, att publicera obekräftade uppgifter om en icke-offentlig person är inte OK!

Sven Otto ÄR inte längre en offentlig person och bör därför lämnas ifred, så länge han inte själv väljer att träda fram och berätta. Dagens mail-intervju i Dagens Nyheter stärker hans egen bild av vad som hänt och så länge inte "Anna" framträder öppet eller tydliga bevis framkommer bör Sven Otto lämnas ifred och valkampanjen återgå till att handla om politik istället för smutskastningsjournalistik!

måndag 12 juli 2010

Almedalen utifrån Del 6 - Veckans Tora - ”Anna”

Det som skulle bli lite av ett startskott för valrörelsen, Almedalsveckan, kom att handla mer om ett pengabål och en gråtande avgående minister än politiska sakfrågor. Man kan tycka vad man vill om Gudrun och henner påhitt men hon kan iaf konsten att skapa uppmärksamhet.

Vad gäller Littorins plötsliga avgång är det snudd på Tora Uppström Berg-varning. Ni minns säkert norskan som gick ut i skvallepressen och orsakade en skandalartad separation mellan Madeleine och Jonas. Det har senare framkonnit att hon fick bra betalt för sitt skvaller. Lite samma sak kan mycket väl gälla här, skillnaden är att hon gick ut i pressen efter att Littorin meddelat sin avgång. Det som får mig att ana ugglor i mossen är det faktum att detta enligt ”Anna” ska ha skett för snart fyra år sedan, att hon känt igen honom först efter att ha sett honom på TV (hur många kändisar blir inte det?) och att brottet (OM det överhuvudtaget existerar) preskriberats för länge sen!

Jag avstår här från att länka till olika tidningar eftersom jag inte vill delta i spekulationerna utan avvaktar den fortsatta utvecklingen. Alla har rätt att anses oskyldiga till dess att mkotsatsen bevistats, även ex-ministrar!

tisdag 6 juli 2010

Almedalen utifrån Del 5 - Verkligheten är inte statisk - tack och lov!

Så här i halvtid kan jag konstatera att det inte alltid blir som man tänkt sig! Tanken var att jag varje dag skulle skriva om föregående dags partiledartal. Det sprack - redag dag 2. Då var det biskopen som inte kunde lägga band på sig, senare har det varit ministeravhopp, partibyte och teknikstrul som gjort att jag tvingats tänka om. Men det gör ingenting, det blir bra ändå - kanske t.o.m. bättre eftersom det ställer krav på flexibilitet och kreativitet. Vi får väl se hur det blir resten av veckan. Spännande...

Almedalen utifrån Del 4 - Partibyte och ministeravhopp

Inte heller detta blir som jag tänkt mig, Maud Olofssons tal var så förutsägbart att det inte verkar ha något större genomslag i medierna. Istället var det en annan centerpartist som snodde uppmärksamheten nämligen numera avhoppade Solveig Ternström (ca 20 minuter in i programmet). Jag tor inte det är någon slump att hon valde att byta parti just igår, även om det är trist att Centern drabbades även medialt. i konkurrens men Littorins avhopp var det förmodligen gårdagens största skräll (politiskt)!

Och skriverierna om Littorin fortsätter, förutom spekulationer kring varför han egentligen avgick har det börjat spekuleras kring efterträdare. Jag tror inte det är nödvändigt att ersätta honom så tätt inpå valet eftersom arbetsmarknadsfrågorna skär genom flera olika departement och det kommer att bli ett starkt fokus på de frågorna ändå. Men vill man ändå ersätta honom tror jag det vore klokt med en mindre rockad. Att Billström för ta över frågan helt och att ex. Anna Kinberg Batra får ta över migrationsfrågorna.

Almedalen utifrån Del 3 - Littorins avhopp

Detta skulle egentligen handla om Jan Björklunds tal, men det är svårt att inte skriva om Littorins avhopp. Att Björklund lägger tonvikten vid Skolan är ingen nyhet men att Maria Larsson blir så upprörd äver att han "snott" KD:s profilfråga om äldres villkor är ganska tramsigt. Varför ska KD ha nåt slags monopol på aldre frågorna? Särskilt i en valrörelse? Visst är det viktigt att hålla ihop Alliansen men det är också viktigt att profilera och bredda respektive parti.

Men den stora nyheten var ändå att Sven Otto Littorin hoppade av som arbetsmarknadsminister. Helt oväntat för de flesta. Först trodde jag att man som vanligt blåste upp det och gjorde det större än vad det är, att han inte alls hoppat av eller avgått utan helt enkelt valt att inte ställa upp till omval, men ack så fel jag hade! Det är faktiskt rörande hur mycket respekt och uppmuntran han fått från såväl kollegor och oppositionspolitiker som Facebook-vänner men känslan av att det fanns mer än "bara" familjen bakom det plötsliga avhoppet infann sig tidigt hos mig. Och mycket riktigt, enligt mediauppgifter idag finns det graverande uppgifter som hotar att läcka ut men som nu (förhoppningsvis) kommer att förbli utanför offentlighetens ljus. Jag tycker Aftonbladet agerar moget som inte publicerar uppgifterna nu när Littorin valt att träda tillbaka! Och jag hoppas att det inte blir större än så här utan att vi snarast kan återgå till att fortsätta driva en valkampanj som syftar till att få fortsatt förtroende den 19/9.

Almedalen utifrån del 2: Biskopens utbrott

Om man ska tro medierna var inte Lars Ohlys tal den stora händelsen i Almedalen igår. Som Alliansare har jag svårt att se hur den politik han lanserar skulle vara bättre för Sverige än den politik som förs idag, men jag kan inte förneka att Ohly är en skicklig retoriker. Sansad, metodisk, tydlig...säkert tilltalar det någon, men jag hoppas verkligen att det inte är särskilt många!

Men det som fick mest uppmärksamhet var ett bråk mellan Lennart Koskinen och Jimmie Åkesson. Konstigt nog! Vad är egentligen nyheten? Att biskopar är vanliga människor mad vanliga känslor, tankar, åsikter och reaktioner eller att Sverigedemokraterna gör en höna av en fjäder?!

Att alla har rätt att komma till tals är en självklarhet i vår demokrati, t.o.m. grundlagsfäst, men att medvetet förstöra för varandra är inte OK. SD HAR rätt att delta i Almedalsveckan men de måste respektera andra medverkandes rätt att också göra det. Biskop Lennart har rätt och Jimmie Åkesson fel!

Sen spelar det ingen roll vem som attackerar/förstör för vem, inte heller det sedan länge etablerade Ung Vänsters flygbladsattack mot kristdemokraterna den gångna helgen (för att bara ta ett exempel) är acceptabelt. Alla typer av odemokratiska och respektlösa tilltag är oacceptabla oavsett vem som står för dem och alla har rätt att protestera även om man råkar vara biskop!

måndag 5 juli 2010

Almedalen utifrån - Del 1: Moderaterna

Så var du Almedalsveckan äntligen igång! Eftersom jag inte är på plats (i år heller) får jag följa det via medierna.

Först ut en grymt laddad Fredrik Reinfeldt. Tror detta var ett av hans absolut bästa tal någonsin. Tydlig och klar med vad regeringen står för och åstadkommit hittills och vad de vill göra framöver (om de får fortsatt förtroende), men också tydlig kritik mot De Rödgröna alternativeto och vad det skulle innebära för det land inom Europa som har de mest valskötta finanserna, trots finanskrisen. Huvva, det vill vi inte ens veta...

Enligt SvD:s analys ser det ljust ut för Alliansen, tillsammans täcker de fyra partierna in en stor del av väljargrupperna. Jag tror att det stämmer. Om vara JAn, Maud och Göran (i den ordning de talar) gör samma lysande insats tror jag det bli svårt för De Rödgröna att vända opinionen och ta tillbaka regeringsmakten.

Hoppas det blir så också, Alliansen har bara börjat sitt arbete att bygga upp Sverige igen (finanskrisen är faktikst inte deras fel, hur gärna Mona Sahlin och hennes kompisar än vill), låt dem fortsätta med det!!!

Mer info och kommentarer hittar du bl.a. i Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet

onsdag 30 juni 2010

Jag säger som Gert Fylking - ÄNTLIGEN!

Nu är det bara en dag kvar innan även studenter omfattas av föreningsfriheten. Jo faktiskt, imorgno avskaffas kårobligatoriet och vi får själva välja om vi vill vara medlemmar eller inte! Jag har aldrig fattat varför jag förväntas klara en mer eller mindre avancerad akademisk utbildning men inte anses kapabel att själv avgöra huruvida jag vill vara med i studentkåren eller inte,nu slipper jag fundera längre:-)


Så här skrev jag i en sinsändare några månader innan beslutet fattades:
Så kom då äntligen förslaget om att avskaffa kårobligatoriet. Det är inte en dag för tidigt och jag är glad att det äntligen ser ut att bli av. Det främsta skälet är att det är en inskränkning av den grundlagsfästa föreningsfriheten och ett hån mot den enskilde studenten vars frihet kraftigt begränsas. Det är helt absurt att vi förväntas klara en mer eller mindre avancerad akademisk utbildning men inte anses kapabla att själva avgöra huruvida vi vill vara med i studentkåren eller inte. Vi talar faktiskt om vuxna, smarta och, åtminstone potentiellt, välutbildade människor. Kan man ta till sig svåra tekniska, matematiska och medicinska teorier, politiska/ samhällsvetenskapliga teorier eller annan ibland ganska avancerad kunskap så torde man rimligtvis kunna fatta beslut om ev. kårmedlemskap.

Att kårerna är skeptiska till att detta skall bli frivilligt hör ju liksom till sakens natur. De vill värna sin verksamhet, vilken är okänd för flertalet studenter. Det senare torde göra att deras oro om medlemstapp är befogad. Vem vill vara med i en förening man knappt vet vad den gör? Men lösningen är inte att tvinga studenter att bli medlemmar, föreningsfriheten är som sagt grundlagskyddad, utan vad man bör göra är att bli mer synliga och se till att studenter förstår varför de skall vara medlemmar även fortsättningsvis.

Jag tror inte alls att det behöver bli en sådan katastrof som kåren gärna vill utmåla det som. Jag tror tvärtom att det kan bli en möjlighet för kåren att profilera sig och bli än tydligare med vad de gör och om detta är vad studenter efterfrågar kommer de att fortsätta som medlemmar, annars inte. Så istället för att sitta på era kontor och oroa er för framtiden borde ni gå ut och informera om vad ni faktiskt gör så att vi studenter kan göra att klokt och rationellt val när det väl blir dags.

Och, avslutningsvis, när beslutet om att avskaffa kårobligatoriet kom bloggade jag så här och kan konstatera att mycket är sig likt, man verkar fortfarande inte tro på att man kan locka medlemmar på frivillig väg.

måndag 24 maj 2010

Rätt ska vara rätt!

Dagens debattartikel i NA
-------
I en debattartikel den 20 maj efterlyser Hans Karlsson att man ska undvika intelligensbefriande och felaktig argumentation i valdebatten. Jag håller med men inser att det knappast lär bli verklighet, särskilt som han själv fallet i sin egen fälla. Sverige styrs inte av en höger allians. Örebro styrs inte av en högerkoalition. Varken Centerpartiet eller Folkpartiet är några högerpartier (och knappast Miljöpartiet heller). Så lev som du lär Hans Karlsson!
Karin Forsling
Folkpartiet

onsdag 19 maj 2010

Stå på dig Victoria!

Jag har svårt att förstå varför man inte kan få göra som man vill bara för att man är blivande statschef, så länge ens önskemål är fullt rimliga. Detta gäller i allra högsta grad den, trots dess officiella inramningen, privata vigseln mellan Victoria och Daniel om exakt en månad. Vill hon bli förd till altaret av sin far ska hon väl få det! What´s the problem???

Jag har varit på en rad olika vigslar och jag höll på att säga att ingen varit den andra lik. Ibland har brudparet stått tillsammans i koret erdan från början, ibland har de gått längs altargången tillsammans och i något fall har bruden "överlämnats" av sin far.

Jag är varken särskilt konservativ eller anti-emancipatoriskt lagd (började faktiskt min utbildning med grundkursen i Genusvetenskap) men jag tycker inte det är nån större skillnad egentligen, bara olika individuella val. Den möjligheten borde även finnas för vår blivande statschef!!!

torsdag 6 maj 2010

Vilket dilemma, Mona!

Oppositionen har länge lett i opinionsmätningarna. Ganska stor dessutom. Enligt förstå-sig-påare ointagligt stort. Men så plötsligt, i samband med att man presenterade sina visioner och sina löften, har man plötsligt rasat (http://www.expressen.se/Nyheter/1.1977917/rodgront-jatteras-alliansen-forbi). Inte minst Mp:s enorma popularitet har minskat, men även S har tappat stort. Snart är M lika stort som S och Fp är åter tredje största parti.

Skadeglädje är inte riktigt min grej och man ska inte dra för stora växlar på EN opiniomsmätning, om detta är ett trendbrott eller ej återstår att se, men visst ger det lite extra energi att ha medvind i opinionen.

Samtidigt tycker jag det ska bli oerhört spännande att se hur man väljer att hantera det faktum att man går hem i stugorna så länge man håller tyst om sin egen politik, samtidigt som man sågar Alliansens politik jäms med fotknölarna, men rasar i opinionen när man väl talar om man vill. Vilket dilemma!!!

onsdag 5 maj 2010

INTE-löften är också löften

I måndags presenterade oppositionen äntligen sin första gemensamma budget, med en lång rad löften om höjda skatter, ökade bidrag, minskad valfrihet för kvinnor (avskaffa RUT, behåll ROT) och reformer i mångmiljardklassen (hur har man tänkt finansera det?) bland annat. Kanske inte mycket att jubla åt i och för sig men nu vet vi åtminstone vad de vill och vad vi har att reagera på.

Igår presenterade Alliansen, i samband med starten av sin tågturne genom södra Sverige, nio stycken INTE-löften, sådant vi INTE ska göra om vi får fortsatt förtoende den 19 september. Detta är också löften vilka speglar i princip motsatsen till oppositionens förlsag; Inga höjda skatter för vanliga löntagare, Ingen ofinansierad miljardrullning, inga begränsningar i den valfrihet och jämlikhet man infört. Bland annat...

fredag 30 april 2010

Grattis kungen!

Jo, jag menar det verkligen. Monarkin är förlegad, men dess företrädare är människor av kött och blod precis som du och jag och de förtjänar verkligen respekt för det de gör!

En dag som denna känns det inte rätt att ifrågasätta Carl XVI Gustafs legitimitet. Den finns, vad opinionsmätningar än säger, så länge de motioner som varje år lämnas in i ämnet avslås.

Istället vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve, inte för kungen men väl, för Carl Gustaf. Hipp hipp HURRA HURRA HURRA HURRA!!!

torsdag 22 april 2010

"Alla barn är inte lika och

alla skolor har inte samma villkor. Lika chanser kräver olika resurser", skriver Socialdemokraterna i sin skolrapport inför valet 2006, vilket är ett lysande exempel på just detta att retorik och praktik inte går ihop.

Eller kan nån förklara för mig hur studiesvaga elever gynnas av att speciallärarna togs bort? Kan nån förklara för mig hur studiestarka elever gynnas av att s.k. elitklasser förbjuds? Kan nån förklara för mig hur gravt funktionshindrade elever gynnas av att specialskolor, typ Ekeskolan avvecklas? Det var i alla fall vad man ville, men tack vare en intensiv kampanj lyckades man rädda kvar den till viss del. Nu är den på väg att återetableras.

Faktum kvarstår dock, retorik och praktik går inte riktigt ihop. Jag kan i alla fall inte förstå hur man resonerar. Kan nån???

Vill vi verkligen ha en regering

- bestående av tre partier varav ett egentligen inte är välkommet?

- som vill motverka jobbsatsningar och cementera utanförskap?

- som, när de inte kan komma överens i viktiga frågor, avsäger sig allt ansvar genom att låta medborgarna folkomrösta?

- vars (s)törsta parti har svårt att få retorik och praktik att gå ihop?


Eller vill vi ha en regering
- bestående av fyra väl sammansvetsade partier som samarbetar bra ihop?

- vars övergripande mål är att främja arbetsmarknaden och människors möjlighetera att komma tillbaka och bryta sitt, ibland långvariga, utanförskap?

- som, i de fall de är oense i viktiga frågor, hanterar dem internt istället för att bråka inför öppen ridå?

- vars samarbete bygger på långsiktiga och gemensamma överenskommelser?

onsdag 14 april 2010

Inte så eniga som de vill påskina?

Oppositionen går ju som tåget i opinionsmätningrna nu, kanske beroende på att de försöker "göra en alliansen", dvs. visa enighet och samstämmighet för att kunna regera ihop. det funkade för fyra år sen och det kan mycket väl funka igen. Men då krävs att samstämmigheten är äkta, att partierna faktiskt gillar att regera ihop.Att det finns knäckfrågor behöver inte vara ett problem, det viktiga är hur man hanterar det. Där tycker jag att alliansen verkar funka bra, man hanterar ev. konflikter och knäckfrågor internt istället för att bråka i media.

Oppositionen har ju itne presenterat speciellt mycket av gemensan politik ännu, bara lovat attde ska göra det i god tid innan valet, men sprickor verkar finnas redan, exempelvis Wetterstrands angrepp på socialdemokartin för en knapp månad sen dels en spricka inom Socialdemokaretna idag.

lördag 27 mars 2010

Sexbrott och näthat

Den senaste veckan har vi sett två tydliga exempel på när känslorna rusar iväg med förnuftet. Dels har vi ”Linnéa” som sveks av såväl skolan som samhället och kyrkan, dels har vi justitieministern som blivit rejält kölhalad i såväl gamla som nya medier efter sitt hjärnsläpp om grälla kuvert till misstänkta sexbrottslingar. Dessa båda har på ytan inte mycket gemensamt, ”Linnéa” drabbades av kompisars och vuxenvärldens svek efter att hamnat i en fruktansvärd situation hon inte själv valt, medan Beatrice Ask klantade sig i tjänsten, väl medveten om vad den position hon har kan innebära.

Självklart är det skillnad på en våldtäkt och en praktgroda, och inga jämförelser skall göras i övrigt, men det båda tvingats stå ut med är ju många känslokalla och vidriga påhopp, inte minst på nätet. Jag tänker inte nämna några särskilda eller länka till någon blogg, dels av respekt för de drabbade men också därför att det förmodligen är just vad dessa ”tyckare” vill.

Jag lämnar ”Linnea” nu, men hoppas att hon får det stöd hon behöver, men avslutar med några reflektioner kring hetsjakten mot Beatrice Ask.

Det är en grundläggande rättsprincip att man skall anses oskyldig tills motsatsen bevisats så reaktionerna är i sig inte så konstiga. Det är också en grundläggande rättighet att uttrycka sina åsikter, så viktiga att de är inskrivna i Grundlagen! Det innebär dock inte att man får säga/skriva/göra vad som helst. Ett visst mått av sans och balans är önskvärt även om ilskan är påtaglig och även om kritiken i sig är befogad.

Det är en sak att som CUF skicka gredelina kuvert till justitieministern som en markering eller att som Thomas Bodström på ett balanserat sätt kräva hennes avgång (till dess hon insåg sitt misstag och bad om ursäkt, då backade han). En helt annan att sprida elakheter på allehanda bloggar och fansidor på facebook.

Hon har bett om ursäkt, vilket man bör respektera, så låt henne nu jobba vidare med sitt viktiga arbete för allas vår trygghet utan en massa elaka påhopp som saknar grund. Alla kan göra misstag, även justitieministrar, och när dessa rättats till bör också kritiken och elakheterna tystna!!!

tisdag 16 mars 2010

Breddning valvinnare?

Om Peter Esaiassons spekulationer, att M:s förnyelse kan komma att öppna för SD, stämmer kanske det kan vara värt att fundera på en breddning av Alliansen. Inte så att vi ska släppa in SD i stugvärmen, tvärtom kanske vi skall se till att bredda alliansen lite, se till att täppa igen detta tomrum. Bli den breda mitten-högerallians vi vill vara.

Genom att låta respektive parti profilera sig hårdare får vi in en större bredd och tilltalar en bredare väljargrupp, samtidigt som vi minskar människors vilja att rösta på SD, då dessa frågor redan finns representerade inom Alliansen.

fredag 12 mars 2010

Nästan så jag börjar förstå muslimernas ilska

De senaste dagarna har yttrandefriheten och tryckfriheten diskuterats flitigt med anledning av mordplanerna på Lars Vilks. I gårdagens Debatt visade det sig att Vilks är fullt medveten om att hundar anses orena enligt Islam. Trots det valde han att göra den så omdiskuterade bilden av Mohammed som rondellhund, alltså en tydlig provokation. Reaktionerna är m.a.o. inte så konstiga även om det aldrig kan vara OK att bryta mot lagen för att göra sin röst hörd. Fredliga protester är en helt annan sak.

I samma program diskuterades varför det är OK att göra konst med Mohammed men inte av förintelsen. Vilks förklaring var att förintelsen ägt rum på riktigt men att tro bara handlar om tomtar och troll.

Man kan ha olika uppfattningar om huruvida Gud finns eller inte och vad tro egentligen innebär men för oss som har en tro, oavsett vi är kristna eller muslimer, oavsett vi kallar honom Gud eller Allah (vilket egentligen bara är olika ord för samma sak), oavsett vi ser Jesus som Guds son eller en av de största profeterna etc. är det ganska provocerande att få det avfärdat på detta sätt. För oss är det verklighet och Vilks sätt att vifta bort det är minst lika provocerande som rondellhunden (om inte värre).

Så även om jag inte försvarar det sätt på vilken en del muslimer reagerat, våldsyttringar kan aldrig accepteras, kan jag förstå att man kan bli provocerad av Vilks sätt att ifrågasätta och nedvärdera religion!

onsdag 10 mars 2010

Vi får inte låta oss tystas!

En av dagens absolut största nyheter torde vara mordkomplotten mot Lars Vilks. Dels rapporteras om själva händelsen samt olika aspektar på den och dels förklarar olika media varför man gjort olika bedömningar om bildpublicering eller inte.

Oavsett vad man anser om det aktuella konstverket, själv är jag inte särskilt förtjust i det, måste man ha respekt för konstnären. Man ska inte nonchalera muslimernas upprördhet i sig. Upplever man detta och liknande konstverk som en skändning av "den främste profeten" får man ha respekt för det. Men de reaktioner som blivit; mordhot, bombhot, korsbränning (kan väl f.ö. knappast ses som annat än en skändning av en annan stor profet?) etc. kan aldrig accepteras. Protester och manifestationer är en sak, det är grundlagsfästa rättigheter (om vi nöjer oss med vår svenska kontext), hot och våld, t.o.m. mord är en helt annan.

Behovet att försvara yttrandefrihet och tryckfrihet är tydlig. Dels genom fredagens specialsidor i NA som förvisso var fejk men som inspirerats av autentiska artiklar och dels genom gårdagens massgripanden!

Läs mer i Expressen, Aftonbladet och Nerikes Allehanda

måndag 1 mars 2010

Så svårt kan det väl inte vara…

att kalla saker vid dess rätta namn?! Jo, tydligen! Låt mig ta två exempel:

Oppositionen envisas med att kalla såväl det nationella som det lokala styret ”högerallians/-koalition”, vilket möjligen kan ses som ett försök till retorisk fint, men det blir ju inte mer sant för det. Ingen av dessa partikonstellationer (Allians för Sverige eller Koalition Örebro) är några högersamarbeten. Såväl Fp som C får väl betecknas som liberala mittenpartier och såvitt jag vet är inte heller Mp något utpräglat högerparti.

I konsekvensens namn kanske jag borde sluta säga ”oppositionen” eftersom det finns risk för stigmatisering, upprepar men det tillräckligt ofta blir det sant, men så länge oppositionen vägrar korrigera sitt språk tänker inte heller jag göra det!

Ett annat exempel på när man försöker förvanska något i grunden bra är när man ”döper om” Örebro 2010 till ”Bernadottejubileet”. Man kan ha olika åsikter om monarkin, jag är inte heller helt komfortabel, men så länge vi har det statsskick vi har så får vi ha respekt för det. Att kalla Örebro 2010 för kungafjäsk är inte seriöst. Tittar man till programmet så har förvisso en del aktiviteter med kungahuset att göra men en stor del av programmet har helt andra teman och inriktningar, men den röda tråden är ju vår gemensamma historia. Bernadotte är en del av denna men det finns, som synes en hel del annat att uppmärksamma också.

Vad man är tycker om alliansen/koalitionen och Örebro 2010 så borde man ju kunna använda ett korrekt språk? Det är väl inte för mycket begärt?!

torsdag 25 februari 2010

Schlager viktigare än demokrati?

Nästa fredag (5/3) invigs ”Örebro 2010”, ett jubileumsår som fått stark kritik redan innan det påbörjats. Det man främst skjutit in sig på kopplingen till valet av Jean Bastiste Bernadotte till tronföljare här i Örebro 1810, och kallar hela firandet för kungafjäsk. Man har försökt stoppa detta genom att boka torg och anordna alternativt firande. Självklart har man rätt till det och självklart kan man ha synpunkter på monarkin, det har jag också det vet alla som känner mig, men vi har det statsskick vi har och trots allt gläder jag mig åt att vi nu, samtidigt som vi sätter vår vackra stad på kartan, får fira viktiga milstolpar i vår historia.

För det är egentligen det hela firandet går ut på. Som framgär av länken ovan har det utarbetats tre olika teman som skall stå i fokus, nämligen ”Fred, frihet och demokrati”, ”Tryckfrihet/det fria ordet” och ”Form design och måltid”. Sen att det hela kulminerar i ett ”kungafirande” den 21 augusti ser jag mest som ett evenemang bland många under detta jubileumsår.

Dagens därpå avgörs Melodifestivalen, Andra chansen på Conventum. Ett evenemang som det förvisso finns olika åsikter om men som man inte alls ifrågasatt på samma sätt. I det första fallet handlar det och kungafjäsk och dyr slutnota (enligt kritikerna) och i det senare fallet handlar det om glam och glamour.

Det är alltså helt OK att festa loss och ha kul, men inte värt att ens uppmärksamma de demokratiska framsteg som Riksmötet i Örebro år 1810 var startskottet för???

ÄNTLIGEN!

Idag presenterade NA det nya busslinjenätet, vilket har en glädjande utformning. Att döma av kommentarerna till artikeln är många nöjda MEN…

Varför detta gnäll? Alla kan inte bli nöjda och alla kan inte ta sig från punkt A till punkt B utan att behöva byta. Själv kommer jag att bli hyfsat gynnad av det nya linjenätet, men självklart kommer det att krävas vissa byten ibland. Men så är det överallt och med tanke på att man lovat en tätare tidtabell (ännu ej publicerad på länstrafikens hemsida) är jag inte särskilt orolig.

Den/de som beklagar att Lundbybussarna även fortsättningsvis kommer att gå genom Vivalla har inte förstått demokratins kärna. Detta är i enlighet med ett folkomröstningsresultat i somras och även om jag kan hålla med kritikerna i sak har jag all respekt för den demokratiska process som föregick beslutet!

Sen vet vi ju inte hur det faktiskt kommer att fungera men innan detta startats och vi fått en rimlig chans att utvärdera tänker i alla fall jag vara positiv och hoppas att det blir så bra som det ser ut och som det är tänkt!

söndag 21 februari 2010

OS: Topp 3 så här långt

1. Anjas bragdbrons! Tveklöst, bara att hon kom till start mindre än ett dygn efter att hon nästan slagit ihjäl sig är ju en bragd i sig. Behöver bragdmedajkommittén överhuvudtaget sammanträda i höst?

2. Skidherrarnas dubbeltriumf/laginsats igår kväll.

3. Annas skiathlonsilver. Haagtastiskt!

Bubblare: Kallas guld hade vi ju nästan väntat oss och Ferrys potential kände vi ju till, men fortsätter de att leverera så har de helt klart chans att slå sig in på listan.

torsdag 18 februari 2010

Så farligt är det väl inte?

I sitt förslag till kursplan förelår Skolverket att kristendomens särställning skall tonas ner enligt Aftonbladet. Man vill alltså ta bort skrivningar om att religionskunskapen skall skapa förståelse för vår historiska och kulturella utveckling. De tre stora religionernas, inte minst kristendomens, betydelse för hur västerländska samhällsutvecklingen samt hur kristendomen påverkat ”värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner”.

Detta har inte mottagits väl. Bl.a. är man från frikyrkohåll rädd att det skapar en historielöshet hos ungdomarna, även om de välkomnar en allsidig religionsundervisning, då den haft så stor påverkan på vårt samhälle på en rad områden. Från Skolverket menar man att det även fortsättningsvis skall läras ut på vilket sätt kristensomen påverkat oss och att det inte är lätt att jämföra den gamla och nya kursplanen då de har olika fokus.

Även Evangeliska Frikyrkan (EFK) berar, enligt Nerikes Allehanda historielöshet och protesterar mot den föreslagna förändringen. Att man från Skolverket menar att det snarare handlar om att bredda undervisningen verkar inte lugna EFK. Hallsbergs kyrkoherde Ingemar Frenskar däremot verkar inte särskilt orolig över de nya skrivningarna, inte heller verkar de blivande lärare som intervjuades i dagens papperstidning särkilt bekymrade. Kristendomen kommer att få stor betydelse även framöver, det går inte att komma ifrån eftersom det är en naturlig del i undervisningen.

Jan Björklund vill (enligt AB ovan) avvakta det slutliga förslaget men menar att undervisningen skall vara ”allsidig och objektiv” men att det ska ligga en tyngdpunkt på kristendomen eftersom den ”är fundamental del i hela vår kultur och historia, det som har byggt vårt samhälle”.

Detta sammantaget gör att jag inte är särskilt oroad över den föreslagna förändringen även om man naturligtvis måste vara medveten om just detta. Frenskar har ju rätt i att det viktiga är vad man gör av det och skolverkets svar i artiklarna ger också lungande besked. Att kristendomen har en stor del i vårt historiska och kulturella arv är givet och därmed kommer dess betydelse att vara tydlig även framgent, allt annat vore ju orimligt.

Självklart är det bra med en diskussion och givetvis kan vi inte luta oss tillbaka och nöja oss med detta. Jag hoppas och tror att kristendomen kommer att leva vidare ett bra tag framöver. Kanske inte som dominerande religion, vi är redan nu alltmer sekulariserade, men som den viktig del av vår historia vilket skolan inte kan förneka. I så fall gör de inte sitt jobb, vilket jag förväntar mig.

söndag 14 februari 2010

Hur ska vi kunna undvika broder 4%?

Visst är det glädjande att det går bättre för Alliansen, även om skillnaderna från tidigare mätningar i de flesta fall är små och det därmed är svårt att säga om det egentligen hänt någonting alls (inslag börjar 26.06). Dock finns det smolk i glädjebägaren, nämligen att de små allianspartierna, framförallt Kd, balanserar farligt nära eller t.o.m. under 4%-spärren. Det är inte bra och stämmer till eftertanke, hur ska vi se till att alla partierna får ett tillräckligt stöd för att alliansen ska kunna fortsätta i regeringsställning?

Det kanske finns de som hoppas på att vi ska få se ”broder 4%” i det kommande valet, dvs. samma fenomen som tidigare förekom inom vänstern (fast då kallades det Kamrat 4%), att man stödröstar på Kd för att garantera att de blir kvar i riksdagen. Det hoppas inte jag.

Jag hoppas vi kan skapa ett debattklimat som tillåter alla partier att ta den plats de förtjänar och att vi tillsammans kan få förnyat förtroende efter valet. Men det kräver att inte minst M släpper ifrån sig en del mediautrymme och låter de mindre partierna ta mer plats. Som de säger i Alvedonreklamen:
"Är man stor måste man vara snäll"!

måndag 8 februari 2010

Sen när står akademin över grundlagen?

Det är tur att jag inte pluggar i Lund för då hade min blogg varit otänkbar, eller i alla fall ytterst tveksam, då den handlar nästan enbart om politik och religion. Enligt riktlinjerna bör dessa ämnen undvikas, vilket är konstigt eftersom man ju bedriver utbildning inom båda dessa områden.

Det blir inte mindre märkligt av att man genom dessa rekommendationer försöker sätta sig över grundlagens krav på bl.a. yttrandefrihet, informationsfrihet och religionsfrihet. Värt att nämna är väl också att myndigheter inte har rätt att begränsa/hindra publicering.

Visst kan det finnas skäl att fundera på hur de nya sociala medierna skall användas, men att agera så uppenbart grundlagsvidrigt kan knappast vara OK för en myndighet, vilket ju universitetet faktiskt är!

fredag 5 februari 2010

Bra rutet, Winberg!

De senaste dagarna har ifrågasättandet av Birgitta Ohlssons ministerutnämning haglat. Ingen har ifrågasatt hennes kompetens och engagemang, det som ifrågasatts är hennes möjligheter att klara ministeruppdraget eftesom hon väntar barn. Det är nästan (men bara nästan) lite komiskt hur många anser ser sig ha rätt att bestämma över, eller åtminstone ha synpunkter på, en blivande mammas val att göra karriär. Ingen skulle vara lika skeptisk om en blivande pappa tillfrågats och accepterat samma uppdrag, vilket är ganska konsktigt med tanke på att han blir lika mycket förälder som mamman, men det är inte lika självklart i vårt så "jämställda" samhälle.

Det är kanske inte så konstigt om borgerliga sympatisörer protesterar och säger ifrån, stöttar Birgitta mot dessa stenåldersattityder, men idag har hon även fått stöd från socialdemokratiskt håll.

Det är valresultatet som räknas!

Så brukar ofta politiker avsluta sina kommentarer till opinionsmätningar, särskilt om de är dåliga för det egna patiet/den egna alliansen(koalitionen) och även om jag inte är nån stor fan av klyschor så känns det faktiskt ganska relevant just nu. Utifrån den senaste veckans olika opinionsundersökningar är det omöjligt av ens gissa hur det kommer att gå. Det enda vi kan se är en indikation på att gapet mellan blocken minskar i takt med att dueller/debatter avverkas. Men vad det betyder i slutändan återstår att se!

tisdag 2 februari 2010

Birgitta är inte Cecilia!

Det har den senaste tiden spekulerats i vem som skall efterträda Cecilia Malmström som EU-minister och det blev, inte helt oväntat Birgitta Ohlsson, stort GRATTIS!

Hon har förvisso ifrågasatts från många håll (även internt) inte minst för hennes frispråkighet i bl.a. FRA-frågan, men ingen kan ifrågasätta hennes konpetens och engagmang. Jag är övertygad om att den kommer att komma till sin rätt under hennes korta men intensiva ministerperiod fram till valet i September.

Att någon överhuvudtaget ifrågasätter hennes möjligheter att utföra ett bra jobb som minister p.g.a. en graviditet är djupt beklagligt, inte minst som historien visat att det går alldeles utmärkt att vara både minister och förälder samtidigt. Såväl Carl Bildt som Beatrice Ask var småbarnsföräldrar under sin förra ministerperiod 1991-1994. Ett socialdemokratiskt exempel är Lena Hallengren som fick barn under sin tid som skolminister. Det finns naturligtvis fler exempel på ministrar som kombinerat sitt uppdrag med föräldraskap, men dessa visar ju att det är fullt möjligt, så varför inte också Birgitta?

Vad som också stör mig är att vissa undrat vem som ska "ersätta" Cecilia Malmström som EU-minister. Något sådant har jag inte stött på idag men att man överhuvudtaget tänker i sådana termer är minst sagt förvånande. Ingen människa kan ersättas, hur kompetent efterträdaren än är, utan efterträdaren är en helt annan person med annan kompetens och andra infallsvinklar. Så är det givetvis i det här fallet också, men jag är övertygad om att Birgitta kommer att göra ett alldeles lysande jobb som EU-minister, men hon kommer att sätta SIN prägel på såväl arbetet som politiken.

Än en gång GRATTIS Birgitta, både till ministerposten och det kommande barnet!

söndag 31 januari 2010

Utanförskapsminister

Nu, vilken dag som helst, är det dags att presentera Cecilia Malmströms efterträdare som minister, och spekulationerna är i full gång. Såväl vad gäller vem det kan tänkas bli, som ifall vi överhuvudtaget skall fortsatta ha en EU-minister eftersom EU-ordförandeskapet nu är slut. Här kommer mitt bidrag i spekulationsfloden och jag sällar mig till dem som gärna skulle se en helt ny ministerpost. Detta eftersom våra Fp-ministrar är så Europavänliga att det speglar av sig i politiken oavsett område, varför en särskild minister på detta område känns onödig eller överflödig.

Vad vill jag då se istället? Jo, en ”utanförskapsminister”, eller om man ska vara lite mer formell; Statsråd med särskilt samordningsansvar för frågor rörande utanförskap(sproblematiken).

Alliansregeringen har en tydligt utarbetad strategi för att motverka utanförskap och skapa förutsättningar för integration. Det handlar bl.a. om arbete, utbildning och boende. Dessa och andra frågor rörande utanförskap är idag ”utspridda” på flera olika departement och så bör det förbli, jag vill inte göra några förändringar på det. Däremot tror jag det är viktigt att ha en samordning och en tydlighet inför väljarna, visa att detta är viktigt. Det torde det förvisso inte råda någon tvekan om, jag tycker det är ganska tydligt redan. Dock tror jag med tanke på den senaste tidens hårdnande klimat i dessa områden och den ganska tydliga brist på respekt ungdomarna visat gentemot vuxenvärlden, inte minst för att de själva inte upplever att de blir tagna på allvar, skulle sända en viktig signal att vi tar dem på allvar och är beredda att lyssna!

måndag 25 januari 2010

Kommer vi slippa Piratpartiet nu?

Nej, knappast! Även om de valt att dra sig ur kommun- och landstingsvalet så lär de fortsätta arbeta intensivt på riksplanet, och vi kommer säkert att märka av dem även lokalt.

Det förvånar mig inte en sekund att de anser att de inte kan påverka "sina" frågor lokalt utan att det ligger på det nationella planet (eller ännu högre, alltså EU). Jag är inte heller särskilt ledsen över att vi nu slipper en konkurrent på lokalplanet. Inte bara för att jag inte håller med utan också för att jag/vi därmed slipper diskutera med vindflöjlar. De har ju tydligt deklarerat att de inte tänker ha några egna åsikter i andra frågor än sina kärnfrågor; fildelning, intgeritet etc. Då röstar de med "sin" partigrupp. Hur nu det så gå i riksdagen? De lär ju knappast vara välkomna i en regering om de inte har en heltäckande politik.

Men jag håller med Jan Olsson om att vi nog har ett och annat att lära av dem...

tisdag 12 januari 2010

Stift utan domkyrka

Förutom att diverse konstigheter i grundlagen, bl.a. att kungen (statschefen) måste be sina underhuggare i regeringen om lov för att gifta bort sina barn, kommit i dagen det senaste året har dessutom Huvudstaden blivit utan domkyrka under våren. Storkyrkan skall nu rustas och pyntas inför vigseln. Förvisso en välbehövlig insats då denna vackra kyrka naturligtvis slitits hårt av såväl tiden som alla besökare som strömmat och strömmar genom den. Men varför just nu? Varför inte tidigare när det ändå behövts/behövs så väl? Varför ska det krävas ett kronprinsessbröllop för att nödvändiga renoveringar skall komma till stånd?

Det är väl ingen hemlighet att jag inte är nån anhängare av monarkin, har dock stor respekt för grundlagen, hoppas ändå att det blir ett fint bröllop för Victoria och Daniel. Och jag ser fram emot att till sommaren kunna besöka en vacker och nyrustad Storkyrka!

söndag 10 januari 2010

Livsfarlig gatubelysning!

Efter den senaste tidens snö och kyla har det bildats så mycket snö/is på Våghustorget att spotlightsen i gatubeläggningen döljs. Detta har man löst genom att hacka bort isen (ett par cm) precis ovanför dessa spotlihgts så att det bildats ett gäng gropar här och var. Det är nog bara en tidsfråga innan någon snubblar och slår sig p.g.a. dessa gropar. Jag var på vippen idag, eftersom det hänt de senaste dagarna och jag inte visste om det och därför inte såg mig för, det var ren tur att jag hann väja.

Klart det är viktigt med bra belysning men det är också säkerheten för cylklister och gående!