De senaste dagarna har ifrågasättandet av Birgitta Ohlssons ministerutnämning haglat. Ingen har ifrågasatt hennes kompetens och engagemang, det som ifrågasatts är hennes möjligheter att klara ministeruppdraget eftesom hon väntar barn. Det är nästan (men bara nästan) lite komiskt hur många anser ser sig ha rätt att bestämma över, eller åtminstone ha synpunkter på, en blivande mammas val att göra karriär. Ingen skulle vara lika skeptisk om en blivande pappa tillfrågats och accepterat samma uppdrag, vilket är ganska konsktigt med tanke på att han blir lika mycket förälder som mamman, men det är inte lika självklart i vårt så "jämställda" samhälle.
Det är kanske inte så konstigt om borgerliga sympatisörer protesterar och säger ifrån, stöttar Birgitta mot dessa stenåldersattityder, men idag har hon även fått stöd från socialdemokratiskt håll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar