Varför så sur Baastad?

Enligt dagens NA har sonderingar kring makten påbörjats, med alla partier utom Fp (och SD). Det har jag svårt att förstå!

Att SD inte är ett alternativ överhuvudtaget är vi alla överens om, deras nationalistiska utgångspunkter står milsvitt från alla andra partiers. Men varför nobba Fp – per definition?

Om det är möjligt (eller ens önskvärt) med ett sådant samarbete kan jag inte bedöma i dagsläget, allt beror ju på vad ev. förhandlingar resulterar i, men att stänga dörren bara för att det förekommit en del mindre lämpliga inslag i valrörelsen tyder på allt annat än gott ledarskap!

Väljarna gav oss ett valresultat vilket kräver förhandlingar och överenskommelser över blockgränsen, såvida inte SD skall få avgörande inflytande i kraft av vågmästare, men det har ju Lena Baastad varit extremt tydlig med att hon ALDRIG kan tänka sig!!! Därför krävs nu konstruktiva och förutsättningslösa diskussioner med ALLA partier (utom SD) – för Örebros bästa. Stridsyxorna borde grävts ner redan på valnatten och de misstag/felsteg, kanske t.o.m. övertramp, som gjordes läggas på historiens skräphög.

Om Lena Baastad vill vara den starka ledare som Örebro behöver borde hon föregå med gott exempel. Sondera alla möjligheter och se vad som är möjligt och realistiskt. Vad ev. förhandlingar resulterar i återstår sedan att se. Men det som borde vara ledstjärnan är Örebros och Örebroarnas bästa, inte gamla oförrätter!

Klar framgång för S – men vad händer nu?

Att S gick starkt framåt vid gårdagens omval i Örebro är bara att gratulera. Men nu börjar allvaret, pusslandet för framtiden.

Jag förstår att Lena Baa(s)tad jublar åt framgången, konstigt vore det annars. Samtidigt borde hon vara bekymrad, eller i alla fall fundersam. Hur skapa en stabil majoritet utan SD-beroende? Det har hon nämligen lovat. Ja, hon har varit om möjligt ännu tydligare än Mona Sahlin på att ALDRIG ALDRIG ALDRIG samarbeta med eller göra sig beroende av SD. Alltså krävs någon form av blocköverskridande samarbete, något som inte känns helt självklart.

Den senaste mandatperioden (2006-2010) har Allianspartierna+MP styrt Örebro i en samkörd och väletablerad koalition, något man av allt att döma avser att fortsätta med. Åtminstone om man ska utgå från det faktum att man ordnat en gemensam valvaka (alla utom MP). Vilket skulle kunna tolkas som att de vill stå lite friare, jag hoppas dock att det ligger något annat bakom deras separata valvaka. Enligt NA är de troligaste (s)amarbetsparterna just MP eller kanske C, vilket skulle vara olyckligt för samarbetet i koalitionen. De är naturligtvis i sin fulla rätt att förhandla och samarbeta med vem de vill men jag tror det kommer att krävas retorisk akrobatik i den högre skolan för att undvika svekdebatter såväl inom koalitionen som gentemot väljarna. Är det värt det? Det vet bara dessa partier själva…

Ett annat tänkbart scenario är att M vid sluträkningen återtar det förlorade mandatet vilket skulle ge samma mandatfördelning som i höstas (alltså S+V ledning). Men vi får inte glömma att den ”borgerliga vilden” David Kronlid (avhoppad från SD) sagt sig beredd att stödja Koalitionen så länge man inte är totalt ute och cyklar. Exakt vad det innebär är något oklart, men givet Kronlids stöd skulle ett återtaget M-mandat innebära att blocken blir helt jämnstora med SD (3 mandat) som vågmästare.

Inget av dessa scenarier är optimala. Det bästa vore såklart om det fanns en tydlig majoritet och att vi nu kunde sätta tänderna i det som behöver göras. För Örebroarnas bästa. Men det är det här valresultatet vi har (preliminärt) och det är det vi måste hantera.

(S)killnad på mobbning och mobbning?

På väg till veckomässan i Vivalla igår kväll passerade jag S valstuga i området, vilket resulterade i ett ganska märkligt samtal (egentligen stannade jag bara för att prata med en vän).

Summan av kardemumman var att ”den där Werme” ägnar sig åt lögner och påhopp. Omvalet beror inte på fusk utan bortglömda röster och felaktig ombudsröstning. Men det är inte ombudets fel utan röstmottagarens. Kampanjen i Vivalla däremot var helt i sin ordning. Valskolan var OK och vi (alltså s) råkade visst stå för nära (hoppsan). Hon som var inne i biblioteket och applåderade väljare hade däremot inte gjort fel (fick henne till slut att mumla ett tveksamt ”kanske”).

Avslutningsvis var hon klart irriterad på Fp:s, främst Staffans, ”mobbning” av S. Att de själva ägnar sig åt mer eller mindre konstant mobbning av Werme viftade hon bort och verkade tycka var helt OK.

Det är tydligen (s)killnad på mobbning och mobbning!?