Det senaste året har varit tufft – rent politiskt. Fulspel skitsnack och lögnanklagelser präglade första halvåret. Omvalsrörelsen var om möjligt ännu fulare än valrörelsen 2010. Att referera Valprövningsnämndens beslut var inte populärt hos socialdemokraterna. Att visa på fördelarna med vår politik jämfört med deras var inte heller populärt. Jag förnekar inte att det fanns mindre smickrande inslag även från oss men det ursäktar faktiskt inte de övertramp som gjordes. Stämningen trissades upp och i stridens hetta blev det inte helt lätt att lägga band på sig. Jag upptäckte dock (av en slump) att så länge jag inte använde ordet ”fusk” kunde även (vissa) sossar hålla med om att ”Vivallakampanjen” var ”tveksam”, ”på gränsen” eller t.o.m. ”felaktig” .
Den tuffa, stundtals ganska aggressiva, attityd man möttes av bakom tangentbord och på tidningssidor var som bortblåst på valtorget. Det var för det mesta en trevlig stämning och minglet mellan valstugorna bjöd på både kaffe och skratt. Den enda gång jag möttes av en otrevlig attityd var när jag av nyfikenhet läste SD:s vallöften som klistrats upp på en ”trottoarpratare”. En av SD:s valarbetare uppmärksammades på att jag stod där (förmodligen av en väljare) men snäste bara att ”hon är folkpartist”. Vill dock påstå att de flesta valarbetare inkl. SD:s är trevliga och om detta var det enda otrevliga liveminnet jag har så får jag vara glad. Kritiska väljare är sällan otrevliga utan just kritiska. Och de sossar som härjade på nätet höll sig antingen borta eller i skinnet.
Från hösten finns inte mycket att rapportera. De stängda dörrarna har varit alldeles för många och när förslagen, ex nedskärningarna på WUC, sipprat ut kommer de som en bomb. Men att kritisera dem är inte populärt. Då heter det plötsligt att det inte är beslutat och att dialog och utredning skall genomföras – i efterhand! Debattens vågor har gått, och går, höga och S har tvingats släppa in oppositionen.
Jag hoppas att denna turbulens kommer att leda till att S lär sig en läxa och att vi framöver kommer att se mer av öppenhet och mindre av härskartekniker. Jag hoppas också att Lena Baastads nästan mantraliknande uppmaning till oss alla på utbildningsdagen på Conventum, att vi skall vara snälla och trevliga mot varandra och att vi skall ha roligt i politiken, blir verklighet!
Det betyder inte att vi skall avstå tuffa debatter men de skall vara schyssta. Inga lögner, inget skitsnack, inga otrevligheter. Bara saklighet och öppenhet och intensiva men trevliga debatter.
Ja, låt oss glömma allt gammalt groll och hjälpas åt att göra det kommande året till ett kreativt, innovativt och trevligt år i politiken. För vår egen skull men också, kanske framförallt, för Örebroarnas!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar