Enkelt uttryckt (och enligt SAOL) betyder det helt enkelt ”samtal”, dvs att två eller flera personer pratar (även interaktivt) med varandra för att diskutera (dryfta, utbyta meningar, överlägga) om den bästa lösningen.
Detta verkar inte Socialdemokraterna i Örebro ha förstått. De anser snarare att de kan leverera ett förslag utan någon som helst information eller förankring två veckor innan jul. De hävdar visserligen att det inte är något beslut fattat ännu, och det är sant, att de är beredda att diskutera hur neddragningarna på WUC skall gå till. Inte om utan HUR! Det kallar inte jag dialog.
Att det är nödvändigt att göra förändringar i lokalbeståndet pga vikande elevkullar och ökande intresse för friskolor var den tidigare Koalitionen medveten om och försökte hantera genom att lägga ned Rudbecksskolan. Men det var tydligen ”fel” skola. Jag förstår inte varför, särskilt som tre av majoritetens ledande skolpolitiker erkänner i dagens NA att ”även om Rudbeckssolan hade varit nerlagd hade vi haft för mycket lokaler kvar”. De är alltså väl medvetna om att lokalöverskottet är stort, men istället för att ha en ordentlig dialog innan ”bomben” släpptes valde de att släppa den helt ut förvarning två veckor innan jul.
Begic och hans majoritetskolleger har helt rätt i att det inte är ett lätt beslut att lämna skollokaler, men att det kan vara nödvändigt, men varför göra det så klumpigt? Varför påbörjades inte (den påstådda) dialogen redan när insikten kom till er? Varför inte ge berörda elever och lärare men även opposition beskedet på att rimligare sätt som inte skapade så upprörda känslor? Varför inte redan från början vara tydliga med att det inte är beslutat något utan bara ett FÖRSLAG (det är i alla fall så majoriteten vill framställa det)? Kort sagt: varför skötte ni det inte snyggare?
Jag ifrågasätter inte nödvändigheten av att minska lokalbeståndet, det är rätt uppenbart, men jag ifrågasätter sättet majoriteten hanterat frågan. Dels var elever och lärare på WUC helt oförberedda då informationen kom, inga kontakter hade tagits och inga indikationer givits, och dels har de en mycket märkligt syn på tillgänglighet. Den skall enligt politiska sekreteraren John Johansson ske ”på alla fronter”. Vilka undrar jag. Enligt uppgift så var Kommunalrådet Thomas Esbjörnsson på plats på WUC igår men inte för att prata med elever och lärare utan för att sätta upp lappar om att man kunde kontakta just John om man hade frågor eller synpunkter. Varför i hela friden inte göra sig tillgänglig för samtal och dialog när man ändå är på plats???
Dessutom undrar jag verkligen vad John Johansson menar med ”på alla fronter”? Hans egen blogg verkar iaf inte omfattas, åtminstone inte när jag skriver. Jag har både igår och idag försökt få kläm på vad han menar. Igår gick det rätt bra men idag vägrar han att ens svara. Vi är oense JA, men det innebär inte att man kan behandla varandra hur som helst! Jag har verkligen försökt att vara saklig eller helt enkelt frågat och följdfrågat. Vissa klargöranden har han hett men när det kommer till dialogen lyckas han snarare öka antalet frågetecken än tvärtom. Har det förekommit en dialog innan mötet i fredags eller startar den först nu? Trots upprepade frågor har jag inte fått svar, nte på hela dagen… Det är nu sju och en halv timme, alltså nästan en hel arbetsdag, sedan jag skrev och inte minsta lilla reaktion trots att jag vet att han varit aktiv på andra sociala forum. Dialog på alla fronter eller härskarteknik (osynlgigörande)? Döm själva!
Jag var inte delaktig i förändringarna förra mandatperioden, då bl.a. Vasaskolan och Öknaskolan lades ner men såvitt jag vet så ordnades möten med elever och föräldrar för att just föra dialog. Att påstå något annat är lögn! Dessa dialoger fördes under lång tid INNAN besluten fattades, inte som ett slags ”vi får väl lyssna på er då men tro inte att ni kan påverka”.
Ja John Johansson m.fl, vad är egentligen en dialog?
Bloggar: Staffan Kent
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar