Häromdagen bloggade jag om bristen på dialog i samband med de aviserade neddragningarna på WUC. Och i dagens NA fick vi förklaringen. Såhär säger skolkommunalrådet Thomas Esbjörnsson (S): ”Skulle vi föra dialog om hela gymnasieskolan skulle vi behöva prata med alla. Den processen orkar vi inte med nu…” Han tycker helt enkelt att det är för jobbigt att lyssna på berörda parter. Det är väl bra att han är ärlig men det är oroande att han har en så nonchalant syn på demokrati och inflytande. Självklart borde alla inblandade få en möjlighet att yttra sig och påverka! Jag tror att alla inser nödvändigheten med att minska lokalbeståndet men varför inte göra det i samförstånd med berörda istället för att förstöra jullovet för elever och lärare på WUC. Så bråttom är det väl ändå inte! Demokrati tar tid men det är alltid bättre att jobba igenom förslagen ordentligt så att det blir genomtänkt och förankrat. Alla kan inte bli nöjda men har man fått vara med och tycka till kan man åtminstone få en chans att känna sig delaktig och samtidigt få en förståelse för de nödvändiga prioriteringarna.
Det kanske värsta i sammanhanget är att man inte verkar bry sig så mycket om hur framtiden blir för de elever med Asperber som funnit en trygg och fungerande utbildning på WUC. Dessa kommer sannolikt att få det svårare än övriga elever att finna en trygg och anpassad utbildning i ny och för dem okänd miljö. Visserligen menar deras pol. sek. att förslaget naturligtvis inte kommer att genomföras om det visar sig alldeles omöjligt. Jag tror inte jag är alltför konspiratorisk om jag påstår att det nog är mer ett försök att få tyst på en kritiker än en sann vilja att utreda och vid behov ompröva.
S hävdar envist att detta bara är ett förslag men de allra flesta har uppfattat det som ett beslut (även om det inte är formellt klubbat ännu). Jag tror att de allra flesta elever (och lärare) på WUC kommer att få den välbehövliga och efterlängtade julfriden störd av detta, men kanske framförallt Aspergereleverna som ju är extra känsliga för förändringar och ruckande av rutiner.
För ett knappt år sedan lanserade (S) partiledare Håkan Juholt begreppet ”social demokrati” som en grundläggande utgångspunkt för den socialdemokratiska politiken. Detta var alltså i korthet hans sätt att beskriva och trycka på vikten av att värna de svaga. Personer med Asperger behöver inte stoppas av sitt funktionshinder, men de måste få rätt förutsättningar att hantera det. Då kan de klara sig väl i samhället trots sina svårigheter.
Jag behöver inte tycka att allt Jan Björklund säger är superklokt, jag behöver inte hålla med Johan Pehrson eller Staffan Werme om precis allting (det gör jag inte heller), men när det gäller grundläggande värderingar bör vi vara överens. Detta torde även gälla Socialdemokraterna! Som jag uppfattar det så anser Håkan Juholt social demokrati så viktigt att han upprepar det otaliga gånger under kongresstalet, men även vid åtskilliga gånger senare. Alltså borde även Örebros socialdemokrater anamma detta, inte minst när det gäller WUC och (kanske främst) de elever som har extra svårt för snabba uppbrott och brutna rutiner!
Som sagt, man behöver inte hålla med sin partiledare om precis allting, men däremot i grundläggande frågor. Social demokrati verkar vara en sådan och därför är det anmärkningsvärt att den inte tillämpas i ett fall då det är så tydligt att den borde tillämpas! Men varken social demokrati eller dialog verkar vara något som Örebros socialdemokrater orkar bry sig om. Det är ju så knöligt och jobbigt…
Läs också: Kent
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar