Utanförskapet handlar egentligen mycket lite om siffror och procent, det handlar om MÄNNISKOR! Detta verkar S och deras kompisar gärna vilja förneka då de skall kritisera Alliansens ansträngningar att hjälpa människor tillbaka till arbetsmarknaden.
I början av 2008 släppte Arbetarrörelsens Tankesmedja, som står S nära, en rapport i vilken man bl.a. kan läsa att av den dryga miljon människor Alliansen definierat som ”utanför” är endast 450 000 beroende av de stödsystem som finns. Det är mestadels förtidspensionärer vilka ändå inte har en chans att komma tillbaka. Alltså skall de inte räknas in i utanförskapet. Märklig slutsats tycker jag. Även dessa borde väl beredas möjlighet att bidra i den utsträckning det är möjligt istället för att g(l)ömmas bort och passiviseras i total sysslolöshet?!
Även färsk statistik talar mot detta. I januari 2006 var 455 816 personer förtidspensionerade, i juli i år var samma siffra 332 358. Alltså har över 100 000 människor som enligt S har omöjligt att återgå till arbetsmarknaden faktiskt gjort det. Detta borde även S kunna glädjas åt! Det skrämmande är ju att hade S fått fortsätta förtidspensionera människor på löpande band hade denna siffra varit oändligt mycket högre. Att vissa har så stora problem, sjukdom eller funktionshinder, att de trots stöd och hjälp inte kan återgå till arbetsmarknaden måste vi ta hänsyn till och skapa en bättre politik för, vilket också är på gång, men att per definition utradera människor ur statistiken och klassa dem som icke rehabiliteringsbara utan att ens försöka är förödande för vår välfärd och konkurrenskraft och, kanske framför allt respektlöst mot den enskilde!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar