Årets Riksmöte (Riksdagsår) har inte ens öppnats men redan, eller ska vi säga återigen, har Jimmie Åkesson och hans kompisar gjort bort sig rejält!
I eftermiddag inleds Riksmötet traditionsenligt med en frivillig gudstjänst (pågår i skrivande stund) och därefter en ceremoni i riksdagens plenisal med bl.a. tal av kungen och statsministerns regeringsförklaring.
Under förra årets riksmötesgudstjänst ställde delar av SD:s riksdagsgrupp till med en smärre skandal genom att, under biskopens predikan och mitt framför ögonen på kungafamiljen, rusa ut ur Storkyrkan i protest mot…ja vadå? I naiv förhoppning önskade jag att detta främst var ett utslag av rikdsagsovana och att de skulle lära sig spelets regler och skärpa till sig, men icke!
I år kunde man inte ens vänta tills den inletts innan man började protestera. Man kan ha olika åsikter om hur en gudstjänst skall utformas och vilka som skall delta, men då de ansvariga fattat sina beslut och agendan spikats får man gilla läget, eller avstå, svårare än så är det faktiskt inte!
Men SD vägrar anpassa, ens till sin egen påstått mjukare linje. Jag läste häromdagen att de inom kort skall slopa nationalismen och istället bli ”socialkonservativa”, men vad de lägger i det begreppet framgick inte. Reaktionen på riksmötesgudstjänsten visar i alla fall att de gamla ränderna sitter i.
I de fyra stora tidningarna kan man läsa yttranden från såväl olika Sverigedemokrater, främst Jimmie Åkesson, som ansvariga för gudstjänsten (saxat ur de olika tidningarna):
Apropå den interreligiösa prägeln:
"Det gör mig illa berörd att man i dag valt att återigen politisera gudstjänsten" (Jimmie Åkesson)
"Det är kristendomen och dess värderingar som utgör grunden på vilket vårt samhälle vilar, trots att det tycks vara svårt för många att acceptera. Därför gör det mig illa berörd att man i dag valt att återigen politisera gudstjänsten i samband med riksmötets öppnande genom att upplåta delar av gudstjänsten åt att låta en imam och en rabbin predika inför församlingen" (Jimmie Åkesson)
…interreligiös dialog "kan vara av godo" (Jimmie Åkesson)
"Man känner ett behov att ta varje tillfälle för att manifestera den mångkulturalistiska samhällsordning som sju av riksdagens åtta partier så okritiskt hyllar" (Jimmie Åkesson)
"smått ofattbart" (Erik Almqvist)
”Jag var inte jätteimponerad av arrangemanget förra året och vad jag läst om årets evenemang tror jag inte det blir bättre i år. Jag tycker traditionen är fin, men för att jag ska gå måste det bli bättre kvalitet” (Erik Almqvist)
"beklagligt och provocerande" (Richard Jomshof),
Apropå traditionen att vartannat bjuda in en imam och en rabbin:
"Vi lever i ett multikulturellt och multireligiöst samhälle och när riksmötet samlas är det naturligt att vi även kommer samman från flera olika religioner och har en gudstjänst tillsammans" (domprost Åke Bonnier)
"Det är inget mångkulturellt jippo, det handlar om en övertygelse om att det finns en gud. Det handlar inte om en muslimsk, en judisk eller kristen gud. Gud är gud" (domprost Åke Bonnier)
"Det är farligt om vi stänger in oss i slutna rum och att just en judisk och en muslimsk företrädare är med understryker det. Att se varandra och leva tillsammans även om vi har olika uppfattningar är en stor fråga för vårt land och för världen". (biskop Jan-Olof Johansson)
Dessa citat visar tydligt att SD fortfarande håller bergfast kvar vid sin nationalistiska linje och att inte mycket hänt. Vad som händer i framtiden lär vi bli varse men idag är det nästan läskigt övertydligt var de står.
Men det är bra att Svenska kyrkan och den övriga delen av riksdagen vågar/orkar stå på sig och inte viker ner sig för denna intolerans!
Media: SVD, DN, Expressen, Aftonbladet
Om riksdagen gick till kyrkan för att be till gud om att välsigna det kommande året så vore det absurt att folk som tror på Allah och liknande ska tvingas gå till en kristen präst. Det handlar dock inte om välsignelse, utan om tradition. Detta är en gammal tradition som har funnits i riksdagen i många år. Även om jag inte stödjer SD generellt, ser jag definitivt Jimmies poäng i det han säger. Det är trots allt en _tradition_ som anpassas för att visa att alla religioner är accepterade i Sverige. Som jag ser det är det inte Sverige som skall gilla läget och acceptera att det numera finns människor som vill ha även sina präster på plats i Storkyrkan, utan det borde ju logiskt sätt vara så att de som kommit till Sverige från länder med andra traditioner och religioner borde gilla läger här i Sverige, och anpassa sig till våra traditioner utan att känna sig förtryckta.
SvaraRaderaJag är inte en SD-anhängare, men jag vil poängtera att det är viktigt att lyssna på alla representaner i samhället. Jag tycker det är tråkigt att de flesta håller iför öronen när SD pratar, trots att de representerar mellan 5-10%.
Jag håller inte för öronen! Jag blundar inte! Jag vågar t.o.m. erkänna att SD faktiskt har rätt ibland. I vissa enskilda frågor!
SvaraRaderaMan kan fundera på det rimliga i att riksdagen inleder året i kyrkan, även om det är frivilligt för den enskilde ledamoten, men nu har man valt att göra så och om man vill bejaka den mångkultur och mångreligiositet vi sett växa fram är det väl bara bra!?
Jag har mycket svårt att se hur någon som väljer att avstå en gudstjänst kan känna sig kränkt av dess innehåll, de upplever den ju inte...
På tal om intolerans. Hade imamen inte haft den goda smaken att sätta punkt för sin predikan i rättan tid utan fortsatt läsandet av sura 24 hade riksdagens ledamöter fått följande till livs:
SvaraRadera[24:2] Straffet för äktenskapsbryterskan och för äktenskapsbrytaren är hundra piskrapp för var och en; och låt inte medkänsla med dem avhålla er från att följa Guds lag, såvida ni tror på Gud och den Yttersta dagen. Och se till att några troende bevittnar bestraffningen.
[24:31] Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen. Och de skall inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sin svärfader, sina söner, sin makes söner, sina bröder, sina brorssöner, sina systersöner, närstående kvinnor, dem som de rättmätigt besitter och sådana manliga tjänare, som inte längre känner begär efter kvinnor, eller barn som ännu inte har begrepp om kvinnlig nakenhet. Och låt dem inte gå med svajande gång för att dra uppmärksamheten till sina dolda behag.
Något för svenska kyrkan eller dig själv att bejaka?