Lagstiftning måste bli humanare i utlänningsfrågor (Insändare NA 31/10)

För ett drygt år sedan, i början av september 2010 avled svårt sjuka Rim Al-Amir, blott 2,5 år gammal. Trots sin svåra sjukdom och sitt livshotande tillstånd skulle hon utvisas till sitt hemland Libanon. Varken barnkonventionens krav på att sätta barnets bästa i främsta rummet, att konventionsstaterna är skyldiga att värna barnets ”liv, överlevnad och utveckling” eller utlänningslagens skrivning om ”särskilt ömmande omständigheter” räckte för att hon och hennes familj skulle få stanna i Sverige. Proteststormens vågor gick höga men ingenting hjälpte. Nu har mamman och systrarna trots allt utvisats. Bilden av det humana Sverige har fått sig en rejäl knäck. Jag hade hoppats att den uppmärksamhet fallet fick och de protester som framfördes skulle gett resultat och att bedömningen av ”särskilt ömmande omständigheter” hade mjukats upp och humaniserats, men icke! Nu har det uppstått en ny liknande situation. En multisjuk 91-årig kvinna utan anhöriga kvar i Ukraina skall utvisas dit. Detta är horribelt. Motiveringen från migrationsminister Tobias Billström att inte ens se över lagen är att det skule bli för dyrt. JA, humanitet kostar och det måste den få göra! Eller ska vi dra ner biståndet med samma motivering? Eller strama åt trygghetssystemen som ju också kostar enorma summor? Minska den offentliga verksamheten till ett absolut minimum och inte bedriva någon som helst frivillig verksamhet överhuvudtaget? Listan kan göras lång…. Jag tycker det är självklart att Sverige skall vara ett humant land där medborgarna bemöts på ett värdigt sätt. När luckor som denna upptäcks skall vi vara beredda att se över lagar, regelverk och praxis så att vi slipper liknande fall i framtiden. Jag vill därför uppmana politiker att diskutera och anta ett beslut om att utlänningslagstiftningen ses över så att den stämmer bättre överens med våra humana värderingar!