Idag är det stora örådsdagen där både Wanja och Mona hänger löst.
Frågan är om bara den en kommer att tvingas bort eller båda. Eller kanske ingen av dem. Men en sak är i alla fall glasklar (förutom att de är missnöjda med alliansens politik), och det är att det finns ett rejält missnöje ute i landet, snacka om dissningar mot dem båda. Kraven på avgång haglar, bl.a. från fackligt håll.
Mona fick förvisso en del applåder för sitt tal men blev även "attackerad" med en Toblerone, vilket knappast kan tolkas som något annat än en påminnelse om tidigare affärer för S-ledaren. Och på Norra Bantorget är missnöjet är så tydligt att knappast ens Wanja kan strunta i det. Hon hade ju riktigt svårt att göra sig hörd, och en ledare som inte når fram är ingen bra ledare.
För alliansens skull hoppas jag att de pallar trycket, ju längre de tvingas parera internt missnöje och interna kriser desto mindre tid får de ju att opponera om alliansen. Det är förvisso synd och ett problem rent demokratiskt, en levande och effektiv opposition är viktigt för att hålla demokratin levande, men för alliansen är det förstås guld värt att S har såna problem internt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar